Jag sitter här, på Lexies säng och känner mig... INSPIRERAD. På grund av mina barn.
Idag är de alla mer eller mindre förkylda. Vad gör de istället för att sucka, gnälla och tycka synd om sig själva?
De SKAPAR. Skapar fantastiska saker! De skrattar. Hostar. De pratar med varandra. Kramas.
De lever ett fullt liv.
Jag passar på och tar några bilder med min iPhone. Jag vill ta vara på sådana ögonblick, spara 'bevis' på hur fantastiska mina barn är. Jag vill visa dem bilderna och berätta för dem, när de blir vuxna och kanske behöver påminnas någon gång, om hur lysande och starka de är!
Vi har en vanlig lördag idag. En förkyld sådan. Den kommer aldrig tillbaka.
