Ressugen är jag!

Woops, woops, är det verkligen redan Tisdag?! Jag har tydligen haft en extra ledig dag från bloggandet. Har missat både "7best on Monday" och "Three Things/Three Thanks". Förlåt du som klickade hit i onödan igår.

Nog om igår. Idag är det en ny strålande vacker höstdag. I alla fall här, där jag bor. Jag bor nämligen i en ganska liten stad mellan Göteborg och Stockholm, i södra delen av Sverige. Det är ett mycket trevligt ställe att bo på, speciellt om man är en småbarnsförälder. Det är tryggt, lugnt, lagom mycket folk och finns lite av allt möjligt. Staden är inte för stor och inte för liten {för Sverige, alltså}. Kort sagt, bor jag i en typisk svensk 'lagom' stad. Jag trivs här. För det mesta.  

Men. Jag är en storstadsmänniska. Har alltid varit det och är nog fortfarande sådan rakt igenom.

Jag har insett att det jag behöver, som är en infödd storstadsperson, för att trivas i en 'lagom' stad, är att ta mig ut härifrån då och då och RESA! Få andas den så längtade, välbekanta storstadsluften!
Nu är det dags igen, känner jag.

För exakt ett år sedan skrev jag det här inlägget, då jag förberedde mig, för första gången i mitt liv, för resan till San Francisco. O, vad förälskad jag är i San Francisco, ännu idag!

"E" för Elena!

Vårt härliga gäng, vid Templet i Oakland...

Efter San Francisco åkte vi vidare till Los Angeles och sedan till Utah. Vilken underbar resa det var!

Det var förra året, i år väntar New York! En månad till och vi är i New York!

New Yooooork, Neeeeew Yooork! LÄNGTAR!

[source]

till Templet...

Solen har äntligen visat sig efter två dagar av ständigt regn, vilket den här gången var faktiskt helt acceptabelt, med tanke på den hemska tragedin som skakade oss alla i onsdags.  Livet måste gå vidare. Det är det svåra och det fina med Livet. Man fortsätter vidare; med sorgen, som förhoppningsvis kommer att dumpas något och med minnen, som består och förhoppningsvis gör oss till lite bättre människor. 

Om några timmar, med en progressiv förkylning i kroppen, beger jag mig till Stockholm. Ett fint gäng med UK&UM gör resan ännu bättre. Det skall bli så härligt! 

Under de två kommande dagarna tänker jag släppa allt onödigt, som oro, stress och "min" tvätthög hemma :) 

Tre saker kommer jag i alla fall lämna kvar och bära på i mitt hjärta:

 böner för familjer, som har förlorat sina män, söner och fäder i onsdags

böner för vänner, som kämpar med sina prövningar

och 

ärlighet.

(ett ämne jag kommer ta upp i kyrkan på söndag)

Så i helgen ska jag söka efter inre frid och idéer till mitt tal på söndag. På tal om komma på idéer... 

[source1, source2]