catching confetti

2011-12-05

...

"The unfortunate reality is that people will fail you, and you will experience what broken trust does to relationships. I hope that as a consequence, you learn the true value of the faith people place in you. Be worthy of it."

Lies About Love.

We are all liars, because

the truth of yesterday becomes a lie tomorrow,

whereas letters are fixed,

and we live by the letter of truth.

The love I feel for my friend, this year,

is different from the love I felt last year.

If it were not so, it would be a lie.

Yet we reiterate love! love! love!

as if it were a coin with fixed value

instead of a flower that dies, and opens a different bud.

/D.H. Lawrence
{ur "Prudent Advice" av Jaime Morrison Curtis}

2011-12-01

Nya Tider.

Min yngsta dotter står inför stora förändringar i sitt liv.

Det gör även jag.

Hon börjar förskolan. Avdelning Björken.

Jag har ingen aning vad jag börjar på.

Idag har vi hälsat på alla kompisarna, förskollärarna, som finns på Björken; tittat runt i alla spännande rummen, testat Björkens målarfärger, lekt med Björkens dockor.

Allt verkar vara lite roligare och lite färggladare, än här hemma...

Med nya posistiva intryck, ser Lisa med förväntan mot måndagen som kommer...

Medan Björkens färger förstärks och hemmets bleknas för min lilla dotter, kliver även jag i en okänd fas i mitt liv. På något alldeles för konstigt sätt är jag inte längre en småbarnsförälder. När hann jag hamna här? Hur ska mitt liv formas nu? Vad ska jag nu lägga min tid, mitt engagemang, mina färdigheter på?

Ärligt talat är jag livrädd. Livrädd att misslyckas. Tänk om jag inte duger till något annnat, än att sköta ett hem, ta hand om småbarn; tänk om jag hade tappat alla mina andra förmågor på vägen? Tänk om...

{source}

2011-11-15

Gröna Jeans till NY!

Ohooo! I morgon kommer jag befinna mig långt härifrån, mer konkret i världens häftigaste stad- New York!

Min att-göra-lista:

a) Att bestämma vad ska jag ta med mig! Bara för fyra dagar. Men ändå. Viktigt. Mycket viktigt hur jag kommer att känna mig där, just därför står min resegarderob högt på listan. Jag har en 'viktig' princip när jag reser-att vara så snyggt och samtidigt så bekvämt klädd, som möjligt. Saken är att denna princip har jag egentligen inte bara då jag reser, utan alltid.

Nåväl. Byxor.

Jag har nämligen två par favorit jeans: ett par orangea och ett par mörkt gröna.

Jeansen behöver jag välja först och främst, därför att allt annat i resegarderoben kommer att byggas på och utgå från det viktiga valet =) {Så tänker jag: orangea är lite mer höstliga, eller hur? Mörkt gröna är mer med 'christmas-känsla' i. Hm. Jag tror att det är bestämt nu. Mörkt gröna är det självklara valet, för jag kommer spendera mycket tid åt julklappshandeln}

{vädret verkar vara helt okej därborta. godkänt!}

b) Packa in allas Önskelistor.

{Barnen har skrivit flera meters långa önskelistor, där man upptäcker allt från ett hårspänne till egna symaskiner =)}

c) Skriva ett schema för våra bästa barnvakter. Ett schema där det står När, Vad, Hur ska barnen passas, mätas, skjutsas, hämtas, nattas och mkt annat. =)

P.S. {HerrBi är redan klar med sin packning. Det tog exakt 4 minuter, utan skämt!}

2011-11-14

Words {Leo Tolstoy, War and Peace}

“Yes, love, ...but not the love that loves for something, to gain something, or because of something, but that love that I felt for the first time, when dying, I saw my enemy and yet loved him. I knew that feeling of love which is the essence of the soul, for which no object is needed. And I know that blissful feeling now too. To love one's neighbours; to love one's enemies. To love everything - to Love God in all His manifestations. Some one dear to one can be loved with human love; but an enemy can only be loved with divine love. And that was why I felt such joy when I felt that I loved that man. What happened to him? Is he alive? ...Loving with human love, one may pass from love to hatred; but divine love cannot change. Nothing, not even death, can shatter it. It is the very nature of the soul. And how many people I have hated in my life. And of all people none I have loved and hated more than her.... If it were only possible for me to see her once more... once, looking into those eyes to say...”
― Leo Tolstoy, War and Peace

Gabriel.

I mitt liv har det aldrig funnits någon mer underbar, handsome, kärleksfull, smart, generös och begåvad liten man som DU.

Från den mörka novemberdagen för åtta år sedan, från det ögonblick då jag såg DIG för första gången, har jag blivit den mest välsignade. För alltid!

Du lyser upp varje dag för mig, varje minut av mitt liv med ditt skratt, din kreativitet, din livsglädje, med dina ständigt strålande bruna ögon!

Om jag var tvungen att välja bara en av alla de många egenskaperna du har välsignats med, skulle jag då utmärka Ditt Hjärta. Din förmåga att älska. Ditt Hjärta är något obegripligt stort, Gabriel!

Använd flitigt ditt hjärta, Gabbe. Slit ut det på dem du älskar!

"Your heart is a great river after a long spell of rain, spilling over its banks.

All signposts that once stood on the ground are gone, inundated and carried away by that rush of water.

And still the rain beats down on the surface of the river.

Every time you see a flood like that on the news you tell yourself: That's it. That's my heart."

/Kafka on the Shore, Haruki Murakami

Idag är DU alla mina '7best on Monday'. Det finns ändå ingenting, som kan jämföras med DIG, min son! Jag älskar dig så det gör ont!

innan 1år.

1år.

3år.

5år.

6år.

6år.

7år.

7år.

GRATTIS min underbara Gabriel!

2011-11-12

En förkyld lördag.

Jag sitter här, på Lexies säng och känner mig... INSPIRERAD. På grund av mina barn.

Idag är de alla mer eller mindre förkylda. Vad gör de istället för att sucka, gnälla och tycka synd om sig själva?

De SKAPAR. Skapar fantastiska saker! De skrattar. Hostar. De pratar med varandra. Kramas.

De lever ett fullt liv.

Jag passar på och tar några bilder med min iPhone. Jag vill ta vara på sådana ögonblick, spara 'bevis' på hur fantastiska mina barn är. Jag vill visa dem bilderna och berätta för dem, när de blir vuxna och kanske behöver påminnas någon gång, om hur lysande och starka de är!

Vi har en vanlig lördag idag. En förkyld sådan. Den kommer aldrig tillbaka.

2011-11-10

SOS i brevlådan-falsk?

OK. Häromdagen har jag skrivit om Parma Stödfond och deras genialiska idéen att skicka ut en plastsäck i brevlådor, så att det blir smidigt och effektivt att skänka bort begagnade kläder och annat. Min man har genast sms:at mig flera länkar {HÄR är en av några}, som hävdar att denna stödfond kan vara falsk. Trist är det! Mycket, mycket trist!

Jag tycker fortfarande att det är ett genialiskt sätt att kunna hjälpa till med saker man inte längre använder. Jag har ett fullproppat förråd med kläder och prylar, som behöver skänkas bort. Jag tänker på det i veckor och inget händer {så lat är jag!}... i sådana oproduktiva perioder kan jag hamna då och då. Men, tänk, vad smidigt det annars skulle vara att lägga något av det i förrådet i säcken och bara ställa den utanför sitt hus.

Hoppas i alla fall att någon seriös och pålitlig hjälporganisation inspireras av Parma Stödfondens genialiska idé med plastsäcken i brevlådan... Hur smart som helst ju!

{Nu är jag tvungen att köra bort några saker, som Lisa hade, så engagerat, offrat och packat in i säcken, till den närmaste EriksHjälpen istället för att BARA ställas utanför vår dörr. Typiskt!} =)